torsdag 30 december 2010

Ansvar

När jag pratade med min mamma här om dagen så berättade hon att pga av vissa mindre bra saker jag gjorde som tonåring skämms hon för än idag då hon möter vissa människor som är väl insatta i de dumheter jag höll på med. Det enda jag kan säga om den saken är att jag är ledsen och att jag  på den tiden inte var mogen att till fullo förstå allvaret i konskvenserna för de saker jag sysslade med. Jag såg bara konsekvenserna för mig om jag åkte fast med de dumheter jag gjorde, jag förstod aldrig att det kunde såra vissa människor som jag gjorde det mot  och jag förstod inte att det 10-15 år senare fortfarande skulle drabba min mamma.
    Jag har gått vidare och förlåtit mig själv, de flesta av de människor jag visat min sämre sida för har förlåtit mig och vissa av dem umgås jag nästan dagligen med i dagsläget.
    Idag är jag ju typ vuxen och tanken är väl att man skall tänka både en och två gånger innan man tar vissa beslut. Som vuxen måste man ofta ta väldigt stora och livsförändrande beslut. Man måste väga fördelarna mot nackdelarna och man måste ta hänsyn till sin omgivning.
    Just nu önskar jag att jag får gå tillbaka till tonåren och veta det jag vet idag och helt enkelt bara vara nöjd med vetskapen om att livet som tonåring faktisk kan vara så mkt lättare än vad man faktiskt tyckte på den tiden.
    Iallafall, nu ska jag ta mitt ansvar som mamma och lägga ikull Dennis som inte varit på strålande humör idag. Dessutom har han fått vara uppe en timma senare så man kan ju alltid hoppas att han sover en timma längre i morgon, fast viär bortskämmda på den fronten hur som helst då vi får sova till klockan är närmare 09:00 varje morgon, ibland till och med längre.

onsdag 29 december 2010

Irina, Irina

Min klasskamrat Irina är en rätt speciell person. Att träffa henne varje dag i skolan är ganska påfrestande, framförallt för öronen, men det konstiga är att man saknar den där rösten då man inte får en dos Irina på länge. Jag och Janne for dit nu ikväll, först efter att Janne bjöd mig på gomiddag. När vi kom dit fick vi många kramar och JULKLAPPAR. Fick en jättebra hudlotion och dusch kräm. Irina gillar att ge bort. Jag gillar Irina.´
    Nyår firas inne i stan det här året, hos ingen mindre än Anna och Micke tillsammans med Helena och Emma plus jag, Danne och Dennis. Benji är som vanligt hos sin pappa den sidan av familjen. Det var längesedan jag firade Nyår med Benji nu. Eftersom familjen K inte firar jul men firar desto mer på nyårsafton så har det blivit en självklarhet att jag har Benji varje jul och dom har honom varje nyår efter som jag egentligen helst inte firar nyår, har aldrig gillat nyårsafton.
    Längtar tills det här jullovet är över så att jag får börja praktisera. Men jag MÅSTE fixa mina vaccinationer först känns det som, framförallt eftersom jag skall vara på en infektionsavdelning, för det där med Hepatit B och TBC kan ju vara värt att undvika till varje pris.
    Nu ska jag läsa min nya Pondus och sedan somna gott.

Ödets ironi

Det är helt sjukt hur saker kan gå från det ena till det andra inom loppet av ett par dagar för att sedan svänga en helt om igen. De senaste dagarna har jag fått smaka på några av livets oväntade svängar. Men jag står pall, för allt är inte av ondo.
    Idag är Dannes son Jonte här och leker med Benji. Trots att det är ett par års skillnad mellan dem så leker dom så att hela huset skakar.
    Ikväll ska jag och Janne till Irina då det aldrig blev av igår. Jag ska ta med flaskan med rödvinsglögg.

Tokless

Just nu är jag bara tokless på allt. Less på jul, less på att vara ledig, less på att vara fattig, less på att vara arbetslös, less på att inte ha någon bil, less på ungarna, less på Danne, less på katten och less på mig själv. Men det är inte så mkt att göra åt, bara att vänta några dagar så börjar ett nyttt år med nya möjligheter och framförallt så får man stöka undan julen helt och hållet.
    Just nu ska jag egentligen städa men det är drygt. Men jag ska väl maxa högtalarna och köra lite hårdrock. Danne satt och hade en genomgång av de olika metallgenrerna  med mig igår men jag fattar fortfarande ingenting. Deathmetal, trashmetal, industrimetal, melodiskmetal osv osv osv osv osv osv osv osv os vsdoivh22

Ciao

tisdag 28 december 2010

Konsert!

Jag sitter och spånar lite på olika konserter som jag skulle kunna tänkas gå på. Man är ju ingen tonåring längre så att gå på vårrocken, höstrocken, korpnatta, eller kanske punkfest på galaxen eller hamnamagsinets konserter kanske inte är att tänka på. Jag vet inte ens om det finns sådant nu för tiden.  Så jag riktar in mig på att jag ska gå på "House of Metal" då det drar igång. Jag kollade deras sida idag för att undersöka lite vilka som spelar och om det verkligen är något för mig.
    Jag är ju inte någon riktig metallmetall fan utan lite mer kanske trashmetal faller mig in i smaken.......fast helt ärligt jag har ingen koll på vad alla de olika metallgenrerna är för något. Jag vet att jag gillar sådan musik som Bullet for my valentine och Volbeat, de kanske inte ens går under metal, ialla fall inte Volbeat kan jag tänka mig. Så jag kanske ska hålla mig till att använda mig utav den simplaste genrenamnet och det är ROCK och HÅRDROCK! Stämmer det? Skit sak samma. Jag vill lyssna på något som rockar skiten ur mig. Synd att Spotyfi laggar just nu annars hade jag satt mig in i vilka av banden som spelar på HoM.
    Skit sak samma.



Jag vill ha tips på bra musik......bring it!
  

måndag 27 december 2010

Fri?

I dag hände det mig en sak som både ger mig lite ångest men som samtidigt är befriande. Jag känner mig som ny igen och ångesten den kommer att försvinna ganska fort kan jag tro.....känner att den är på väg bort redan.
Aaahhhhhh!

GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!!!!!!

Jag fick en gitarr i julklapp. Jag har aldrig varit nån gud på guran direkt och är det verkligen inte nu, men det är riktigt roligt och det kommer snabbt tillbaks till en ju mer man håller  på. Vilka dörrar och känslor den öppnade upp för mig var jag inte heller riktigt beredd på.
    Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig utan att låta klyschig eller fördömmande, men de gånger under året jag får mina "flashbacks" till den verkliga Hanna så mår jag så jävla bra och kännerm ig peppad och förväntansfull. Som nu tillexempel när jag sitter med hörlurarna på med tokhög volym och lyssnar på lite metallaktig musik så känns det som jag ska explodera. Det är som Hanna vaknar upp inom mig och skriker: "HALLÅÅÅÅÅÅÅ, vad fan hände? Du skulle ju aldrig bli en sådan där tråkmamma, du skulle ju släpa med dina ungar på konserter, dom skulle lära sig spela instrument i samma veva de lärde sig gå, dom skulle ju bli pumpad med massor av musik med hög volym varje dag och framförallt skulle du ju aldrig sluta lyssna på musik. Du lovade ju att du aldrig skulle bli en sådan där jävla kärring som slutat lyssna på musik bara för att den var rörig, skrikig och jävligt hög. Din tråkiga jävla apatiska feta nolla, vad fan håller du med?

Jag vet inte, jag tappade visst bort mig själv då jag fick barn. Eller det har ju såklart inte bara med barnen och göra. Dom är ju bäst på alla sätt, jag hade ju redan utstakat för hur jag skulle inkludera dem i MITT liv. Det är inte så konstigt att man går omkring och gnäller deppar och tänker "Jaha, är det här allt" när man ställt in sig på nån jävla autopilot som ska leva mamma, fru, vuxen livet.  Så är det. De gånger jag väl höjer volymen är det någon som blir störd och sänker den, eller så får jag för mig att det är störande med för hög musik.
    Men det är inte bara musiken jag har glömt, det är jag i helhet. KÄnns mest bara som att man går omkring och försöker anpassa sig hela tiden, att jag försöker hålla upp en fasad som är jävligt tung att bära. Att jag ska gå omkring och skämmas för den personen jag en gång var på så många olika plan.
    En sak jag kommer att tänka på nu när jag sitter här och är mitt uppe i ett uppvaknande är att jag behöver verkligen inte bli omtyckt av alla, och jag behöver verkligen inte må dåligt för att någon inte gillar mig, jag behöver inte bli accepterad av er så länge jag accepterar mig själv.
    GLÖM INTE det här nu Hanna "lilla".

Jag vet vem jag är, jag vet vad jag vill och jag tänker inte låta NÅGON hindra mig från att vara den jag är.

söndag 26 december 2010

Movie

Trots att vi var vaken till klockan var närmare 02:00 igår kväll så känns det som att vi kommit upp i relativt bra tid idag. Vi såg på film igår. Först såg vi Harry Potter- Fenixorden och sedan då både Benji och Dennis va i säng avklarade vi Ironman 2 och nån rymdfilm. Idag blir det mer film.Vi ska på bio och se "MegaMind" på 3D. Det enda som suger är att man måste se den med svenskt tal.
    Nu ska jag ta och koka i hop frukost och ta reda på när bussen in till stan går.

Ciao

lördag 25 december 2010

Lugnet


Känns som att julfirande lyckades genomföras utan stress överhuvudtaget. Eller ja, jag var väl lite stressad över att jag sov mest hela förmiddagen.
    Pojkarna fick ju i vanlig ordning öppna var sin julklapp på morgonen. Dennis öppnade sitt Duplo Lego som han sedan roade sig med nästan hela dagen  (vilket var planen) och Benji fick ett PS3 spel från mormor som han ägnade sig åt hela dagen.
    Jag var så toktrött ett tag och det värkte i hela kroppen så jag tog mig en sparktur i samma veva som "Kalle" började på tv.
    Då morsan  kom så hade jag precis satt igång med att skala pären, och i samband med det var dags att äta så fick jag halsbränna vilket kan ha att göra med att jag ätit av min hemgjorda skitgoda fudge hela förmiddagen.
    Tomten kom vid 18:00 tiden och då var Benji ganska övervänt och dessutom när tomten väl kom så listade Benji ut att det var grannen. Dennis var för en gångskull inte speciellt brydd i tomten. Han var mer intresserad av att bygga med sitt Lego än att öppna julklapparna. Dessutom försökte han lyfta på tomtens skägg.
    Jag fick de bästa julklapparna iallafall.






torsdag 23 december 2010

Julgranshelvete!

Igår var jag och Daniel och handlade nästan allt som skulle handlas inför jul. Vi ska ju fira jul här hos oss jag pojkarna, Daniel och mamma. Gammelmormor känner sig inte så sugen på att fira jul överhuruvtaget, men vi kanske svänger förbi henne och säger hej och ger henne en julklapp.
    Jag for till Janne igår kväll tillsammans med Dennis. Han och MArtin lekte hur bra som helst. Hos Janne och Metin fick jag träffa Eira som är en 1månadersliten flicka till en gammal klasskompis till mig. SÅ fin liten bebis och SÅ tok sugen jag blev på att få införskaffa mig en liten jänta.
    På tal om döttrar så fick vi ett julkort av Daniels dotter som bor i Sundsvall, hon är 6 år gammal och helt underbart vacker. Hon kommer att göra tjejerna gröna av avund och hon kommer att få vifta bort killarna som flugor. Om jag får en dotter så hoppas jag att hon blir lika vacker henne.
    Tillbaka till igår kväll, Den´nis vägrade såklart att sova, men efter att ha kämpat i några timmar med att hålla sig vaken i soffan tillsammans med mig metin och Janne så slockande han.  Vi drack glögg och tittade på film. Det var jätte mysigt, det var så lungt och avslappnande att jag somnade. Så roligt sällskap var jag.
    Dennis är så förtjust i Maritn att han mer elle rmindre bröt i hop i morse då vi skulle fara hem .
Idag så har jag gjort fudge. Just nu är dennis hos en komis och leker.
Och julgransjävulen ligger på golvet....


   

tisdag 21 december 2010

Pyssel

Eftersom jag somnade i soffan igår och sov ett par timmar så blev det svårt att somna in då jag gick och la mig efter "Medium". Jag läste ut en bok jag lånat av mamma, "Den döende dektektiven" av Leif G.W Persson. Han skriver bra den där Leif. Sedan började jag lösa lite korsord och då klockan närmade sig 3 så somnade jag tillslut. Men kan säga som så att jag är dödstrött just nu.
    Julavslutningen för Benjis skola på Storsjöhallen var rolig att se. Några tjejer sjöng riktig bra. Så modiga de var.
    Sedan jag Danne och Dennis kom hem så har jag mest gått omkring och plockat lite här och där. Dammsög igenom hela soffan vilket inte var en dag för sent.
    Benji och en av hans klasskompisar var nyss här och fikade lite mellis innan de drog vidare till klasskompisen som inte bor långt härifrån. Det är så roligt att drar med sig kompisar då han slutar tidigt.
    I kväll blir det som sagt julpyssel på Ordenhuset i stan tillsammans med Anna, Kerstin och Helena. Tror jag ska ta med Benji oxå.
    I morgon kväll ska vi vara hos Janne och ha lite glöggmys. Benji stannar hemma med antingen Daniel eller så ska han fara och klä julgranen hos mamma och kanske sova där. Dennis och jag kanske stannar över hos Janne och Martin.
    På tal om Janne (Jeanette) så vill jag bara säga att jag tycker att hon är en super bra kompis. En av de närmaste jag har. Jag är så glad att jag haft med henne och genomfört saker tillsammans med henne som jag kanske aldrig tagit tag i annars. Högstadiet, Körkortet i Vilhelmina, gravid samtidigt och nu denna USKA utbildning vi påbörjat och förhoppningsvis kommer att avsluta tillsammans. Janne, du är verkligen en toppen kompis och en toppen människa på alla sätt och vis.

Det är något knas med applikationensom man lägger inbilder med i bloggen. Men hoppas den börjar fungera snart för jag har massa fina bilder att visa. Och förresten på tal om bilder DANIEL: Jag önskar mig oxå en ny kamera, en Canon G12. Tackar på förhand. Kram


Julavslutning

Idag är det julavslutning på Benjis skola.Jag ska dit och titta lite dör att jag lovat Benji. Jag ska tvinga med Daniel och Dennis oxå även fast de är ganska hängiga, men ni får det faktiskt lov att vara nog med att bara sitta hemma, de måste ut och få luft.
    Igår var jag och Dennis och hälsade på hos pojkarnas gudmor Anna. Hon hade bakat äckligt goda pepparkaksmuffins, jag tog två. Hennes mamma hade bakat krispiga och underbart goda "trådrullar" (mini punschrullar/dammsugare). Det var lunch. Vi var en sväng förbi på Creativ Lounge oxå. Och där finns det så mkt grejer man vill ha så att det tåras i ögonen på en. Det fanns några nya lotioner som fick mig att smälta och alla sjalar, å väskor, å smycken å hur mkt som helst.
Daniel om du läser det här så vill jag bla ha nedanstående produkter



Nä, nu ska jag styra upp oss litegranna. Vi hörs sedan


måndag 20 december 2010

På Topp

Igår var en rätt bra dag. Jag och Dennis röjde upp i Benjis rum på morgonen medans Daniel var i stan och skjutsade folk fram å tebak och för att hämta stor Prinsen.
    När de kom hem så hade vi bjudit in oss på pannkaka hos mamma som till dagen i ära fyllde hela 62 år gammal. Det blev ett jäkla rännande och mitt upp i allt ringer en telefonförsäljare och lurar på mamma nåt nytt abonemang på hennes fasta telefon. Hon sken som en sol.
    Lite senare då vi kommit hem så fick vi finfrämmande av Janne, Martin och Martins mormor Barbro. Barbro hade som vanligt bakat en tokgod kaka "Red velvet" tror jag den hette. Vi satt å surrade medan pojkarna lekte ivrigt med varandra.
    Benji hade tagit med sig massa leksaker och gossedjur från farmor och farfar som blev väldigt populära kan jag säga. En stor schäfer, en stor häst, värsta draken och lite andra grejer.
    Då fam. Nordqvist/Gure begett sig hemmåt så fick Stor Prinsen vara barnvakt åt Jr. För att dom skulle hålla sig i skinnet medan jag var ute på gården och skottade snö fick dom en glassbåt var. Daniel for väldigt motvilligt till Maxi för att köpa någon form av julgransljus.
    Medan jag talade i telefon med ungefär världens bästa Helena så hann jag inte bara skotta färdigt utan jag hann komma in, laga mat, ge barna maten och städa lite grann. Då telesamtalet var avslutat så släpade vi in granen som stått ute och blivit översnöad. Nu har vi en STOR fin gran i vardagsrummet.
    Ida, Per och Leo kom och hälsade på oss på kvällskvisten. Leo har blivit så stor, och trots ålderskillnaden så lekte han och Benji hur bra som helst. Ida och Per är hur trevliga som helst. SYnd att man inte träffs oftare.

Snön vräker fortfarande ner. Det blir väl till att försöka skotta lite sedan ska jag höra med Obbola om de vill ha nå besök en stund.

Ciao

söndag 19 december 2010

Jul kul

Är fortfarande nere i en sådan där tok svacka. BLÄ för det. Idag kommer Benji hem och det känns roligt. Han kanske kan sprida lite julstämmning.
    Dennis hade visst ännu en gång träffat tomten igår,fast denna gång på Maxi. Han slöt sig tydligen som en mussla, sa inte ett ljud och vågade knappt titta på tomten. Så nu vet jag iallafall vad jag ska ta till med om jag vill få tyst på ungen, de e bara att ta på sig tomtedräkten.
    Julhandlingen med morsanigår gick ganska bra, förutom att det var en miljard människor på affärn och det var kallt, snöigt och blåsigt. Janne och martin bjöd på kaffe och pepparkaka. det var så mysigt där.jag och Janne bestämmde oss för att ha en glöggmyskväll hemma hos henne. Jag hon och småpojkarna. Så kanske vi kunde sova över där. det skulle vara roligt.
    Danne är fortfarande slut som artist, öronproblemen ger inte riktigt med sig. Dennis är lite hängig hanoxå men inte nå mkt märkbart. Han vaknade i natt och grinade, tror han hade värsta mardrömmen. Såvi läste "Nicke Nyfiken" och sedan fick sova hos oss, och det mina vänner kan vara riktigt tokmysigt om han är lugn och gosig.Har han myror i kroppen är det en helt annan femma, så kan han ligga och sparkas, nypas, kväva mamma med en kudde och gud vet allt vad han sysslar med.
    Ikväll ska Ida, Per och Leo komma förbi. Det var ett tag sedan sist, sådet ska bli trevligt.
    Ciao
   

lördag 18 december 2010

Shopping med mamma

Nu ska jag fara och hämta upp min mamma och köra runt henne i stan så att hon får göra sin julhandling.
    Det går dåligt med bantningen.Eller det gick ganska bra fram till i går kväll. Daniel for och handlade fredagsmysgodis, och även fast jag inte var speciellt sugen så tröck jag i mig en massa godis. SKIT OXÅ. Men jag börjar om idag, och nu har jag dessutom lite hjälp att ta till, men mer om det vill jag inte säga. Mohahahahahah. Dagen började hursomhelst med havregrynsgröt, med blåbärssylt, mjölk och ett glas med blodapelsindricka och en kopp kaffe. Det lät ju jävligt nyttigt........(så länge ingen vet hur mkt sylt jag hade moha ha ha ha)

fredag 17 december 2010

Konstnär

Dennis har börjat visa sina konstnärstalanger på sistonde.Det är roligt att se hur roligt han tycker att det är att rita, eller rättare sagt det är roligt att se honom rita då han ritar på papper och mycket mindre roligt att se honom rita på golvet, duken, bordet, alla dörrar i helahuset, diskmaskinen, ljusen, på sig själv, på mig, på Benji, på Pappa och på alla kläder.
    Idag gick vi över till mamma mest bara för att få nåt att göra. Vi gick dit innan henne och lagade lunch. Danne hade inte ens tagit av sig pyamasbyxorna.
    Vi har postat lite julkort och paket som vanligt i sista minuten känns det som.hoppas allt kommer fram i tid.
    Fick höra att mina "tack å adjö" muffinsar var goda och det var ju roligt att höra då de som sagt var lite höftade mått och lite andra ingridienser än vad det stod att det skulle vara.
    Just nu är jag så chokladsugen att jag nästan blir deprimerad. DET suger. Ska se om jag kan övertala Daniel att fara och handla nåt fredagsmys som är relativt nyttigt.
    Ciao
   


Day 12- Whats in your bag



I min väska kan man hitta allt möjligt. Jag brukar stoppa ner grejer och tänka "Det här kan komma till användning". Det kan vara allt från penna och papper till tändvätska och en schweizerkniv. Till saken hör att det faktiskt brukar uppstå situationer ibland då man faktiskt kan behöva alla dessa grejer, men när det väl händer har jag glömt att jag faktiskt är förberedd.
    För tillfället så finns det ca 6 st små tuber med handkräm (vilket är helt underbart då mina händer gått in i den årliga eksemfasen),
    En gammal cacao burk med gammla knappar,
    Min börs,
    Dextrosol,
    En julklapp till Daniel
    Ett halsband,
    Näsdukar,
    Pennor,
    Nässpray,
    Hänglås med nycklar,
    Nagellack,
    Parfym,
    Nycklar till mina tillflyktsorter,
    Schweizerkniv (som mest hänger med av sentimentalvärde då den är från Erik. Min mamma konfiskerade den av mig då jag var i 15 års åldern då jag gömde den i min rygga för Eriks räkning.
    Plåster
    och en massa kvitton.,

Så det är vad som finns i min väska för tillfället. Men tro mig, det kan hamna väldigt konstiga saker där utemellan.........jag måste skaffa en större väska.







torsdag 16 december 2010

PANG

Jag vill jobba. Jag tycker det är förödande för mitt psykiska välmående att inte ha någon rutin på dagarna. Hela jag faller ihop. Inte förrän i mitten på Januari någongång är det dags för nästa praktik som kommer att gå av stapeln på infektion på NUS. Det ser jag framemot.
    Dennis är fortfarande hängig så han förblir hemma villket egentligen inte är sunt för någon inblandad tror jag. Danne är oxå hemma, han är oxå hängig. Tur han är lika tuff som Dennis och inte gnäller som de flesta karlar brukar göra då de är förkylda. Han har dessutom öroninflammation.
    Det visade sig att det inte blir någon utbetalning från CSN nu i december vilket jag var helt övertygad om eftersom jag läser på distans oxå. Det skickade en ganska omgående ner i vinterdeppen. Tur nästan alla julklappar till barnen är införskaffade.
    I övrigt händer det inte mkt just nu.
Har dragits med en konstig huvudvärk i några veckor nu så jag tänkte att jag kanske borde kolla synen för säkerhets skull. Sagt och gjort. Slog vad med Daniel om att min syn var perfekt och han satsade emot. Vad vinnaren skulle få kan vi lämna osagt här.....men mitt pris var betydligt mer prisvärt än det Danne skulle vinna.
Synen var dock inte riktigt perfekt. Eller jo, den var för perfekt. Hon sa att jag såg som en örn, men i bland som en bofink och då var jag tvungen att kisa för att få skärpa eller vad hon surrade om. Kontentan av det hela blev att visst skulle jag kunna använda glasögon men var inte absolut tvungen till det. Dom skulle användas då jag körde bil i skymmning, tittade på tv eller läste. Så jag och Daniel vann båda två kan man säga.
    Jag har börjat äta så jag ska tappa vikt igen. För de senaste veckorna har jag smällt på mig säkert 5 kilo till. Har inte kollat men det känns och syns. Mest känns det på nätterna då jag ska sova. Jag ser gravid ut.
    Nu ska jag se på tv....igen.....

ciao

torsdag 9 december 2010

Jag är inte bitter

Jo sanningen är den att lagomt till juletider så kommer den årliga bitterheten över mig.  Dont know why! Tänk vad skönt det kunde vara om man bara kunde känna all den där tacksamheten man egentligen borde ha och som borde kännas xktra mkt så här års. Ni vet, det där med att man har tak över huvudet, mat i magen, varma sängar, fina barn som man kan hålla trygga osv, kära vänner, att man är frisk osv, osv, osv.     Nä, jag känner inte det just nu. Jag vet att det handlar om en kort svacka, för jag är inte alls lika bitter i vanliga fall. Eller jo, det hör till min natur, jag har ju vuxit upp bitter men lärt mig genom åren att faktiskt se saker och ting från den ljusa sidan. Men som sagt då och då kommer man i den där svackan.
    Ta tillexempel det att Janne ringde mig i morse och talade om att hon fick jobba idag istället för att praktisera. Att hon har en toppen praktik och att hennes möjligheter att få jobb där senare är minst sagt stora. Klart jag blir glad för hennes skull att hon trivs så bra och att hon får jobba MEN jag kunde inte låta bli att tänka "Jahaja, undrar om jag kommer att få jobba något, inte troligt". Dock hoppas jag innerligt innerst inne att jag får äta upp mina tankar förr eller senare, med tanke på att jag trivs som fisken i vattnet på min praktik.'
    Hur som helst, det är inte bara det. Jag ser på smala personer som kan bära upp snygga kläder och mest bara tänka "BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ för er"  varför kan inte jag bara få vara smal ett tag och kunna ha massa snygga kläder.
    Eller igår då jag satt i kyrkan på Benjis julshow och bannade alla som tagit med sig hela familjen. Jag satt där ensam. Ingen make, ingen pappa till Benji, Dennis lämnade jag hos mormor för annars hade jag nog fått nervsammanbrott i kyrkan av att jaga honom. Jag hade ingen flaschig systemkamera att fota med och jag hade inte en 50 lapp att lämna till klassföräldern som samlade in pengar till lärarinnans julgåva.
    Vilket mörker. Avundsjuk, svartsjuk och jävligt bitter.
Adjö
   

söndag 5 december 2010

Dennis vs HinHåle




            
Det Dennis har börjat ägna sig åt på senare dagar är inget annat än ren skär jävulsk tortyr. Han ska inte sova och ska han mot all förmodan sova ska han inte göra det i sin säng. Han absoluta favoritord är "Nej" ialla dess former. Allt från ett gnälligt "näÄ" til ett glatt rakt "Nej". Han lyssnar inte på ett ord man säger, han kan själv inte ta ett nej. Alla "Anna Walhgren" försök är förgäves, alla hot, mutor och undanmanövringar går honom helt förbi. Allt är hans inget är någon annans. Det är han som är chef.
    Idag tänkte jag att vi skulle promenera till mamma så vi kunde få med oss en spark från henne. Det gick ju bra i ungefär 50 meter. Han började vägra gå och han skulle sitta på mina axlar. Jag lyckades få honom att gå till "Ali`s" sedan fick sitta på mina axlar ända fram till Redargränd för då ville han gå själv. Trodde jag. Det visade sig att han hellre ville sitta i snödrivorna, helst där hundar kissat. När han var färdig medsnödrivorna ville han sitta mitt i vägen. Jag försökte verkligen med allt. Jag tog han leksaksbil och gick iväg och skrek "hej då" och vinkade allt vad jag kunde. Men det går ju inte att gå allt för långt bort från pojken då det faktiskt kan komma bilar och Dennis har ungefär lika mkt trafikvett som en jack russel terrier valp- vilket vill säga inget. När Dennis såg att jag vände tillbaka för att hämta honom satte han av i full kareta i motsatt riktning och MITT I VÄGEN. Såklart kom det bilar, men som tur va så körde de väldigt försiktigt. När jag just hann i kapp Dennis flög jag som en vante och landade med ryggen före på backen så luften for ur mig, jag landade så klart mitt i gatan jag oxå. Där låg jag ett tag och trodde att jag brutit ungefär allt. Jag tänkte bara på hur många som tittade på mig och varför i helvette ingen hjälpte mig, jag kunde ju ha blivit förlamad. Tog mig till slut upp då jag fortfarande var tvungen att fånga in Dennis som inte brydde sig så mkt om att jag var halvdöd, näe han fortsatte springa. Till slut fick jag tag på honom, knuffade in honom i en snödriva, grinade och ringde mamma och sa att det bara var att komma och hämta ungjävulen med sparken PRONTO. Under tiden försökte Dennis dra ut i gatan igen men jag knuffade hela tiden in honom i snödrivorna så han inte skulle smita. Vid något tillfälle tror jag att jag drog honom efter backen i foten.....han skrattade bara medan jag grinade.
    Väl hemma hos mamma blev ungen lite lugnare medan jag blev mer och mer invalidiserad. Svanskotan, högra skinka och armbågen är antagligen bruten.
    Hemmåt gick det bättre då vi fick en spark av mamma.
    Hemma fortsatte Dennis att förgylla min vardag med sitt fantastiska humör.
    Jag höll dock god min nästan hela kvällen. Framför allt för att jag var helt slut i huvudet och i kroppen.
    Mamma kom och hälsade på en sväng mest bara för att se så att jag levde, eller att Dennis fortfarande levde. Det var skönt för hon hade en ganska lugnande inverkan på Dennis iallafall. Sedan kom min stora, snälla änglalika gosse Benji hem.
    Dennis vägrade lägga sig, han var helt hysterisk, och nu förtiden kan han ju ta sig ur spjälsängen inom loppet av 20 sekunder så jag kände verkligen hur lusten till ett liv sakta rann ur mig. Tillslut fick jag honom att vilja sova, men i min säng. Jag ser inte ljust på framtiden om han har tänkt göra det här till en vana, det är en sak som är säker.
    Jag och Benji satte oss och tittade på alla avsnitt i julkalendern då lugnet lagt sig. Det var mysigt.

Jag får be så hemsk mkt om ursäkt för det här långa ganska tråkiga inlägg om Dennis, men den senaste tiden med Dennis har varit en riktig pärs och det krävs att jag dokumenterar detta för framtida bruk som exempelvis de gånger då jag får för mig att skaffa fler barn omg så är det bara att ta upp detta inlägg och inse att det kanske inte är så jävla smart just nu.
    Näe, tur de e jobb i morgon, det ska bli så jävla skönt.
    Nu ska jag lägga mig, så tack och GODNATT

Julstämmning?

Tyvärr så infinner sig ingen riktig julstämmning ännu, men det kommer väl.
    I fredags kom Helena hem till oss. Vi käkade alldeles för mkt mat och sedan kom Janne ocxh metin förbi för att dicka glögg och spela spel. Glöggen smakade inte lika bra som förra året, kan ha och göra med att man ätit alldeles för mkt just innan. Vi spelade lite "Galen Panna" och "Pictonary".
    Lördagen var mest ett enda mörker. Dennis vaknade före fan själv och klev upp vilket resulterade i en sur mamma och pappa som blev ovänner. Saker och ting löste sig dock efter några timmars sömn på förmiddagen. Vi for en sväng in till stan på "stor köppra" (Obs) men där var det så galet mkt folk och Dennis höll som vanligt på att krypa ur skinnet så vi begav oss hemmåt ganska omgående.
    Jag lämnade pojkarna hemma och for för att vara lite social med mamma och för att få gå på toaletten ifred vilket inte händer ofta då man är hemma.
    Kvälls filmen blev "Red Dragon"  som an iofs sett några gånger tidigare men den är en riktigt bra film. Dennis han kliva upp och komma och somna med oss i sängen, undrar om han tänkt göra det här till en vana? Hope not.
    Jag har en vecka kvar av praktiken, men som det lät vill som att jag kommer in och jobbar några dagar xktra eftersom jag varit borta sammanlagt en vecka då jag haft en sjuk Dennis. Dennis är förhoppningsvis frisk nu och kan gå på dagis i morgon.
    Jag har tråkigt. Jag trycker i mig massa onyttigheter hela tiden och sitter sedan med ågren över hur mkt jag gått upp i vikt. Men gör nåt då. Ja, jag ska, jag måste börja röra på mig igen. Jag har börjat vakna på nätterna av ryggvärk igen och det betyder att jag gått upp alldeles för mkt i vikt.

Näe, nu ska jag sluta klaga, klä mig och Jr och gå hem till mamma för att äta pannkaka. eller Dennis får äta pannkaka jag ska titta på....äta en skorpa kanske. :/
  

fredag 3 december 2010

Diskriminerad?

Jag blir hellre diskriminerad och ifrågasatt på grund av den personen jag än gång var än  för att jag mer eller mindre är ensamstående småbarnsmamma.
    Jag kan bevisa för min omgivning att jag har vuxit upp och lärt mig en del saker hellre än att göra avkall på mina barn för att jag ska måsta bevisa något för mina chefer. Så det kan jag ta, döm mig hellre för den jag var och låt mig bevisa vad jag kan idag. Trampa inte på mig för att jag är ensam med mina barn för då jävlar ska jag se till att trampa tillbaka ännu hårdare.


Nog om det. Jag älskar verkligen att jobba inom hemtjänsten och skulle lätt kunna tänka mig att arbeta med det i framtiden. Jag hoppas jag kommer att göra det. Fast vem vet, jag kanske kommer att säga samma sak efter varje praktik, hoppas kan man ju alltid. Jag ser verkligen framemot varje dag och jag tycker att dagarna flyger iväg. Snacka om varierande arbete.

Idag har jag som sagt jobbat halva dagen. Det var så skönt att komma hemifrån. Att sitta hemma i huset tillsammans med en sjuk och rastlös Dennis kan göra en smått galen. Mamma passade honom. Jag trodde dock att han var på väg att bli frisk men det visade sig att han hade över 40 graders feber ikväll igen.
    I morgon ska Helena och Jeanette komma hit och vi ska dricka glögg och spela spel. Jag hoppas att Anna känner sig kryare så att hon oxå orkar komma annars får vi ta en glöggkväll till någon gång snart.

Jag har då fått upp julgardiner nu. Det blev förra årets för korta gardiner men de gör sitt jobb. har sett klart Sons Of Anarchy ikväll och kan ju säga som så att jag inte är lika förtjust längre. Jax är dock fortfarande en fröjd för ögat.

Näe, nu ska jag lägga mig och sussilulla.

torsdag 2 december 2010

Dennis sjuk

I går natt vaknade jag av att Dennis grät inne i sitt rum. När jag plockade upp honom var han brännhet. Tusan. Så hela dagen igår gick åt till att försöka få i Dennis dricka och feber nedsättande då tempen lkåg på över 40 grader.
    I dag ska jag ha min halvtids bedömning på praktiken.Jag hoppas att jag får bra omdöme av min handledare. Mamma ska komma och passa Dennis medans jag är på jobbet. Ska höraom hon inte kan tänka sig att ha honom lite längresåatt jag kanske hinner fara till strömpilen i hopp om att hitta några fina julgardiner.
    Solen skinder iallafall, det är alltid ett plus.